twogirlsandtwobooks

Jag har valt att läsa en av Joyce Carol Oates senare böcker Den tatuerade flickan som skrevs år 2002. Från början hade jag aldrig hört talas om Joyce Carol Oates eller hennes böcker, vilket förvånade mig när jag fick reda på hur internationellt känd hon är. Hon har vunnit ett stort antal priser och nomineringar genom sin lysande karriär och även inspirerat andra med det skrivna ordet. Den tatuerade flickan är en av hennes senare verk och handlingen fångade mitt intresse med en gång.

Den berättar om en kvinna i 30-årsåldern som till synes är fattig, utmattad och hungrig. Hon verkar förvirrad över sin egen identitet och härkomst, men på något sätt framstår det senare att hon har rymt från sitt hem. Senare anställs hon av den berömda författaren Joshua Seigl för att ordna upp hans liv. Det visar sig att de är varandras motsatser. Hon avskyr allt vad han står för, bildad, jude och rik dessutom! Och Joshua är inte alltför nöjd med den tatuerade flickan till en början, men med tiden blir Joshua allt mer beroende av henne.

Det intressanta är att Joshua Seigl är en väldigt förmögen och intelligent man, men i boken förefaller det nästan som att han skäms för det. Folk som överdrivet beundrar honom och hans böcker ser han ner på med avsmak och irritation. Mitt intryck av hans personlighet är att han är ängslig och ständigt orolig, men över vad? Han bär på en livshotande sjukdom, kan det vara fallet? Eller är det hans ansträngda relation med sina föräldrar? Saknar han någon i sitt liv, en kvinna? Frågorna är många och jag hoppas att svaret träder fram länge in i boken.

Joyce Carol Oates- Hjärnan bakom flera mästerverk

Joyce Carol Oates är uppvuxen som katolik och är idag en ateist. När hon var ung förvånades hon när hennes morfar bekräftade hennes judiska härkomst. I boken har en servitör vid namn Dimitri mycket stor avsky för judar och ibland upplevde jag nästan att det var författarinnans egna åsikter, eftersom de var så slagkraftiga. Jag vet inte om Joyce Carol Oates hade sådana åsikter i verkliga livet, eller om hon hade hon funnit inspiration från andras åsikter. Av någon anledning hade jag trott att handlingen var under 40-talet, men det visade sig vara nutid. Orsaken till detta beror nog på Joyce Carol Oates stil, hur hon skriver som Agatha Christie. Hur hon ställer många frågor, som ur en dokusåpa där rykten sprids och alla vet alla hemligheter hos varandra. Även fördomarna och den rasistiska attityden hos flera av karaktärerna får mig att tänka på det förflutna. Det kan även vara den fattiga flickan som har rymt hemifrån och försöker få en bit mat i Dimitris restaurang. Det känns väldigt avlägset med tanke på att boken handlar om nutiden i Amerika. Borde inte det vara väldigt ovanligt idag att rymma hemifrån?

Joyce Carol Oates stil är annorlunda och hon influerades redan i sina unga år av författaren och nobelpristagaren Ernest Hemingway och det syns tydligt i detta citat.

”Vi ser föremålens skuggor, inte föremålen i sig…

Vi tvingas föreställa oss det som författaren inte avslöjar.”

Det speciella med Ernest Hemingway var hur han använde sig av isbergsteorin i sitt skrivande. Detta innebar att han bara skrev en bit (toppen av isberget över vattenytan) men att det gömde sig mycket under ytan. Joyce Carol Oates menar att man tvingas föreställa sig det som författaren inte avslöjar, det som ligger under ytan i det djupa havet.

Många som läser Joyce Carol Oates böcker kan även uppleva att hon är feminist i sin stil och det fanns ett citat som väckte mitt intresse ur denna ideologiska synvinkel:

”En man föraktar kvinnokroppen för att

den inte är någon rustning utan bara en kropp.”

Jag tycker att citatets innebörd är hemskt i sin helhet men att den förklarar något djupt och realistiskt samtidigt. Det ligger verkligen något i det citatet som alltid har funnits och även finns i dagens samhälle. När flickan går in i restaurangen är det första Dimitri tänker på sex och att tillfredsställa sina egna lustar. Han ser på den här trötta flickan som en enkel kropp som fyller funktionen att ge honom njutning och inget mer.

Jag har mycket kvar att lära mig om innehållet i denna bok och jag ser fram emot att ta reda på mysteriet hos den tatuerade flickan som fångar den skrivande ensamvargen Joshua Seigls intresse.

Vad gömmer sig under ytan av isberget?